Vilken morgon

Vad mysigt vi hade. Vi tände ljus, öppnade första luckan i vår egengjorda adventskalender. Åt frukost, lyssnade på radiokalendern och tittade på tv-kalendern. Ja, vi gick upp 06.15 för att hinna med detta.
Ingen medicin idag heller, trots att jag gjorde som vanligt och som vi ska göra. Ska ringa vår egna Anna idag. Kanske något råd från henne. Vi gör enligt alla spelets regler, vi ger oss inte heller. Det är bra, det känns bra och jag tror han också känner det. Han höll på att flippa ut när vi skulle gå, drog upp fint planterad ljung ur krukan på gården. Bara sådär! Men det vände när jag sa till honom på skarpen.

Vad nyheterna påverkar våra barn, mer än vad vi tror. Strax innan julkalendern sitter S och väntar. Nyheterna är på tv. Plötsligt säger S
- Mamma, nu ska dom släppa ut en blottare i skogen....!
Så tolkar han alltså denna nyhet, där dom berättar om en blottare som ska släppas.

Vad jag skrattar åt vissa saker som min älskade son bara spontant rent bokstavligt sjunger ut. I bilen på väg upp till skolan sjöng vi en vacker julsång som S lärt sig i skolan.
"Ett litet barn av Davids hus, ska göra vinternatten ljus, ett barn ska hjälpa oss att tro, här mitt i bland oss ska det bo..." Detta sjunger vi i kör, stämningsfullt. Sedan fortsätter S "Fuck of and die, du är för ful för mig och din morsa går för en hundring."
Ja, nu låter detta fruktansvärt, jag vet! Och jag skrattar inte när han sjunger det heller. Jag gillar inte dessa uttryck. Men kontrasten från en vacker fin sång till detta, så kan jag tycka att hans enorma ovetskap om vad han egentligen sjunger och hans glada sätt att skifta sång/melodi är en aning ironisk och egentligen väldigt rolig. Jag ler inom mig, men säger till S; " Det där var inte någon fin sång".
- I love you mamma, säger S och hoppar ut från bilen. Glad. Det här blir en bra dag för S.