Kicki hämtade upp mig och jag rafsade snabbt ihop en väska, sedan körde snälla grannen oss till terminalen. I väntan på de andra tog vi en öl och förevigade oss på en bild.
Snabbt in i hytten och sedan samling hos en av Kickis arbetskamrater.
Här har Kicki på sig en fraktsedel ifall hon skulle bli för full.
Att jag sedan gick omkring planlöst och bara pratade och log mot alla är ingenting som jag har något minne av...
Nej, så var det inte. Men nästan.
Men jag tycker det är himla roligt när man knyter nya kontakter, sedan att det råkar bli trubaduren och många andra i personalen var liksom inget hinder för mig. Engelskan blir ju dessutom väldigt bra när man druckit någon öl. Fast jag fattar inte varför jag pratade engelska?!
Övning ger färdighet som dom säger...
På morgonen hejade alla glatt på mig, både på båten och även i staden när vi gick av och skulle gå på restaurang. I had become famous...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar