Tre dagar som gått i ett

Jag har verkligen saknat att skriva, men har verkligen inte haft tid. Jag har inte tagit mig den tiden i alla fall. Och nu när jag äntligen sitter här och skriver så vet jag inte var jag ska börja.
I fredags var jag på fest, men efter en vecka på jobbet och mycket annat runt omkring så var jag väldigt trött. Men det var en mycket lugn och trevlig kväll som inte slutade för sent.

På lördagen åkte jag in till stan och gick på café. Varför gör man inte det oftare? Det är så himla mysigt. Man sitter i lugn och ro och bara njuter av miljön och tittar på människor, läser en tidning och bara är. Jag hade djupa tankar om att starta eget. Jag satt och tittade på vad som var bra och mindre bra. Vad lätt det är när man sitter som utifrån och tittar på vad som skulle kunna behöva ändras på till det bättre! Jag har verkligen ingen idétorka just nu. Det är så mycket jag skulle vilja göra, men det ska nog till något extra innan jag tar tag i det.





På lördag eftermiddag var det handboll för alla femmor, så en promenad ner till Heidhallen för att se Tobias både vara målvakt och spela på plan var ett måste en sådan skön soldag som det ändå var. Visst är det kallt i luften, men så skönt när solen lyser. Jag älskar solen!
Kavås skolan kom trea och fick silver... Duktiga killar och tjejer.





J flyttade och det känns lite vemodigt nu, det är blandade känslor. Vi har ju alltid bott så nära varandra och det är väl det som känns konstigt nu...
(Han är värd lugn och ro i alla fall. För han är en bra människa, vän och pappa. )

Rastlöshet bor i min kropp! Så att istället för att vila när jag promenerat hem, käkar jag en pizza och sitter en stund och tittar på Robinson på tv. Plötsligt ringer A och undrar om vi kan gå ut en sväng eftersom hon mot alla odds blivit barnledig!



Ja, varför inte?? Så klockan elva på lördagkvällen tar vi spårvagnen till den härliga Linnéstaden och tar en öl på Rumpan Bar för att senare gå neråt mot Järntorget och besöka ett av de flummigaste ställen jag någonsin varit på. Ursäkta mig, men vad är det frågan om egentligen?

När vi vek av från Linnégatan in på denna tvärgata, kändes det som om vi bytte miljö från en tid till en annan. Det kändes som om vi plötsligt var med i en gangsterfilm, gäng stod här och där, det viskades och det var ett ljust dunkel där vissa av ljuslyktorna längs gatan var trasiga och de som fungerade lyste väldigt svagt. Bilar körde sakta och stannade ibland till för att titta ut genom fönstret. Precis som om det skulle göras affärer och känslan av att vi snart skulle dras in i en razzia infann sig emellanåt. Så när vi snek in på första bästa ställe för att ta oss en öl förstod vi rätt snabbt att det inte var ett bra val av ställe.



Vi blev inte långvariga och tog en vända på Burger King innan vi åkte vår spårvagn hem till tryggheten.
Kom då på att vi skulle ställa fram klockan och plötsligt var det rena morgonen, när vi insåg att klockan var fyra istället för tre. Varför hålla på och leka med tiden på det sättet? I andra länder gör dom väl inte så?

Så idag, söndag tänkte jag att jag skulle sova länge och gå ut och promenera. Men istället blev det IKEA, för att lämna tillbaka den bokhylla som jag ångrade att jag hade köpt två veckor tidigare.



Skönt att bli av med sådana saker som annars bara blir stående. Och ni vet väl själva när man är på IKEA? Då handlar man inte bara det som man hade tänkt, utan gärna lite till. Sedan måste man fika också! Underbart god äppelkaka med vaniljvisp förgyllade dagen.



Så in och ut med packning i bilen, för att förstå att klockan faktiskt dragit sig till kvällstid innan man ens gjort middag hemma. Så nu sitter jag här och bara längtar tills imorgon, för då ska jag träna ...