Ähhh???

Idag har vi varit på stranden hela dagen, höll jag på att säga. Men nej, det var halva dagen. Det räckte, det var som om luften stod helt stilla och jag höll på att få andnöd. Jag tog min ena son i handen och gick mot bryggan, mot vattnet ... jag var "tvungen" att bada.

Jag är glad att jag inte hade med mig kameran (har glömt den vid två tillfällen idag, och flera i sällskapet pustade ut), för då hade ni fått se något som inte släppt på eran näthinna.

Vattnet var inte skönt, som jag trodde det skulle vara. Samma andnöd jag hade på land, fick jag i vattnet och en slags kramp infann sig. De fem meter som jag lyckats ta mig ut från bryggan, kändes som femtio meter. Jag hackade tänder och andades precis som om jag låg under förlossningsbordet. Eller under och under, men på kanske? Korta djupa andetag, som stötar - sedan ett långt... och så fortsatte det så...

I bilen på väg dit kommunicerade två personer:

- Åh, vad äcklig jag känner mig.
- Jag med...
- Mmm... tänk vad skönt att duscha!
- Ja, gud vad skönt det hade varit.
- Mm, tänk att bara tvätta sitt hår.
- Jaa... eller borsta det...
- Mm.. gud vad skönt. Jag hinner inte det längre.
- Nää, inte jag heller.
- F-n vad äckliga vi är!
- Jaa... fy faan...

- Men du, vi handlar mat på måndag då?
- Ja, det gör vi ...
- Kolla där! Vi kan köpa garn för 10 kr nystanet, så kan vi sticka en tröja... F-n vad billigt!
- Mmm.

Vad hände med den där kommunikationen? Vi pratade trasigt och ingen visste riktigt vad den andre pratade om, men ändå kommunicerade vi. Rätt så sjukt det där! Fast hellre en sådan kommunikation än ingen alls.

Många människor jag känner behöver lära sig att kommunicera, även jag - det vet jag - speciellt med personer man verkligen vill nå fram till. Men om man inte får något tillbaka, så är det inte lätt. Det blir liksom en envägskommunikation. Man frågar något och får ett kort svar. Ingen förklaring och inget mer än t ex ett enkelt NEJ. Sådant är j-vligt tungrott. Till slut blir det att man inte pratar mer, varken om känslor eller annat runt omkring, bara det där nödvändigaste.

Det blev så med en i min närhet ... vi tappade varandra på vägen.