Vilket väder...

Ja, man ska inte klaga jag vet...speciellt inte efter att ha gått in på vimmelmammans blogg som Åsa tipsade om, men ändå så kan man liksom inte låta bli. Det är småsaker som man hänger upp sig på, men man måste tydligen ha något att klaga på, så nu klagar jag på vädret...

Jag tänkte efter jobbet att "Nu går jag hem...man piggnar till och får lite luft efter att ha suttit inne hela dagen" så jag gick, jag tog till och med en omväg så jag lade på posten på brevlådan och så gick jag vägen om filmtajm. Sandra och jag hade kommit överens om att hyra en film idag, det är ju riktigt filmväder...så jag hyrde "World Trade Center" med Nicolas Cage. Och så köpte jag smågodis, Sandra älskar det!
På vägen därifrån, kände jag mig så duktig, jag hade gått många steg idag...men blev så hungrig!!!
Jag visste ju att jag hade massa gott godis i väskan och klarade inte av vetskapen om detta, så jag tänkte; "Bara en eller två..."

Nä, de sista tvåhundra meterna hem mådde jag så illa efter att ha bokstavligen mölat godis och då var det inte två bitar det handlade om. Snarare 12.

På vägen öppnade sig också himlen och regnet öste ner, där gick jag och kände mig inte alls nyttig och sportig längre! Varför tog jag bara inte spårvagnen hem? Då hade jag aldrig köpt det där godiset och jag hade inte känt mig illamående och onödig.

Till råga på allt, när jag väl kommer hem på gården, kommer en fräsch pigg tjej utskuttandes ombytt till joggingkläder...
Det var min kära vän Maria! "Men vart ska du? Klockan är sex och det regnar!"
- Jag ska bara springa runt ruddalen! säger hon sprudlande och får mig att bara vilja gå in och lägga mig under ett täcke. Får man vara så pigg och hurtig!? Ja, det får man...jag bara önskade att det var jag som var det...

Usch och fy för regn, mörker och godis...Nu ska vi se på film och krypa ner med täcke och kudde i soffan och ha mysigt med tända ljus.