- Vi måste kolla kylvattnet också.
- Va? Tidvattnet?
- Kylvattnet ska inte försvinna, men det gjorde ju det en gång.
- Va? Har tidvattnet försvunnit?!
Jag vet verkligen inte varför jag hörde så dåligt helt plötsligt. Har varit lite lätt disträ idag och funderar över många konstiga saker.
Som t.ex det här med envägskommunikation. Den är väl konstig?
När bara en utav två hör av sig hela tiden. Eller det där med att man tror att en annan person ska ringa tillbaka senare eller kanske nästa dag, för det var det sista personen sa innan man lade på luren sist. Men så blir det inte så, så går man och väntar på att personen ska ringa och man kanske slänger iväg ett sms utan respons eller så ringer man upp själv utan att personen svarar.
Det kan säkert finnas en förklaring till att det blir så nån gång, men gång efter gång???
Ehh... och sen när personen plötsligt hör av sig igen, ja då är det precis som om ingenting hänt och så börjar det om...Är inte det j-vligt nonchalant egentligen. Personen i sig menar då egentligen inte att höra av sig, utan det har blivit en slentrian att bara säga så... För varför inte bara tänka sig för en extra gång innan man säger något som man ändå inte kommer hålla?!
Och man måste väl ändå både kunna ge och ta eller ska man bara anpassa sig efter någon annan hela tiden?! Nej, jag fattar ingenting. Men det kanske är bäst så?! Det är bara det att den grejen går bort i mitt liv... den och storstädning....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar