Ett besök i Färgbutiken med Mia & Klara

Min kära vän skulle hämta målarfärg som hon fått på rekvisition ifrån Poseidon. Så jag följde med som stöd. Detta var andra besöket i samma butik på några veckors tid. Hon är så kreativ och fixar och donar och gör allt själv. Detta har gått i arv dessutom, så hennes/ min underbara dotter gör fantastiska saker med lite av varje. Det är tavlor, möbler och nu senast målade hon sitt egna rum. Ja, det går inte med ord beskriva denna talang utan det måste ses!

Vi åkte ner dit igår för att hämta det sista av färgen som nu skulle bli till vardagsrummet.

Inne i butiken arbetade samme man som sist. A förklarade grundligt för mannen att hon nu skulle ha färg till vardagsrummet och inte som det stod på rekvisitionen, ett sovrum.

- Är rummen lika stora? frågade mannen.

- Nej, sa A. Det är dom inte.

- Hur stort är rummet som du ska måla då?

- Ja, det är ett rum med ett hörne.

- Jaha? Men ungefär hur stort tror du att rummet är?

- Ja, det är ju tre stora väggar... eller ?? Eller är det fyra?

- Mmm, svarade mannen. Men tror du att du på något sätt kan säga hur stort rummet är? T.ex fem gånger fem meter?

- Ja, jag vet inte...

Mannen verkade bli lite lätt irriterad, observera att detta var en kvart innan stängningsdags också och färgen var inte vald.
Vid valet av färg blev det inte lättare. Två stycken färger fanns att välja på och A ville ha ljust och fräscht. Äggskalsfärg eller vit färg?!

- Det ser smutsigt ut äggskalsfärg sa A.

- Ja, det är det vi har på väggarna här, sa mannen.

- Jaha!? Men det ser ju fräscht ut. Det kan man inte tro...

- Nää, men det är det.

- Jaha...vad konstigt, att det ser ut så på väggarna och inte på denna lilla biten...

- Mmm...

- Vad tycker du? frågade A mannen.

- Ja, det är ju som sagt en smaksak, sedan vet jag inte vad du har för färger hemma!

- Svart...... en svart matta har jag, sa A.

- Jasså, ja det kan ju bli en väldig kontrast då... om man tar svart och vitt mot varandra...sa mannen.

- Jaa! Ja men då tar jag det då. Jag tar vitt gör jag!

Älskade A, som är så underbar och rolig.

Vid utgången fastnade jag vid LIDL:s ena pelare och sa gravallvarligt

- Är inte det billigt, med 6-pack energidricka för 25 kr?

- Jooo...sa A eftertänksamt.

- Vad kostar dom annars då? frågade hon sedan.

- Jag vet inte... kanske 6-7 kr styck svarade jag lika eftertänksamt.

Sedan stod vi bara där och tittade på dessa burkar och sa ingenting mer...

... tills A bröt ihop och började skratta ...

En stark upplevelse av Mia & Klara infann sig, där vi stod och diskuterade dessa burkar på just deras vis, utan att vi själva tänkte på det.

Hur mer utflippade kan vi bli egentligen, finns det någon diagnos att ställa på oss?

A och E har diagnostiserats med "Mia & Klara- syndromet" enligt § 2 i den nya versionen av Läkarboken som endast utges en gång om året.

Symptom:

Yttrar sig i djupa ingående och kringgående samtal som emellanåt stannas upp av långsamma tankar och rörelser i ett allvar och ibland en lättsamhet som inte alltid kan relateras till något normalt över det hela. Kan också få otäcka konsekvenser genom sanningsenliga avslöjanden.

Biverkningar: En lätt tendens till urinläckage och trötthet.

Förklaring:

Olika situationer uppstår mellan A och E och kan ibland uppfattas som annorlunda. Detta bör dock inte tas på största allvar utan med ett enkelt konstaterande; att A och E har en skön inställning till humor, galenskap och idioti, där den största delen av världen egentligen redan befinner sig i och där A och E bjuder på både sig själva och andra.