
Loggade in på facebook och hade ca 285 stycken inbjudningar. Ja inte hem till folk, som man kan önska. Tänk om man kunde välja och vraka bland sådana? Maskerader, tjejmiddagar, herrmiddagar, parbjudningar, bröllop, skilsmässor, begravingar...?!
Nej, det här är inbjudningar som man ska svara på frågor, se hur lika man är, bli vänner...bla...bla...bla.
Vaddå bli vänner? Jag vill bli ovän med någon...
Är det inte hemskt när man känner så? Man riktigt letar efter något/någon men kan reta sig på och säga något till. Svara på tal till någon i affären, ge fingret till en arbetskamrat, be någon dra helt enkelt.
Nähä? Det känner ni inte igen? Nänä...Okej...
Nej, men det är nog bara jag då...Jaja, det ska låta bra från eran sida va?
Ja, men godnatt då. Jag kanske känner annorlunda imorgon? Fundera på det du! Puss och kram, vi ses/hörs imorrn....
;)
2 kommentarer:
Jodå,det måste vara ett släktdrag. Så känner jag dagligen.
Kusin Johan
Tack...
Skicka en kommentar