Jag pratade och blev hörd

Det känns så bra när någon som lyssnar på vad man har att säga och verkligen lyssnar också. Många andra kan man märka är så uppe i sig själva så dom har inte tid att lyssna, dom frågar hur det är, sedan går dom nästan utan att ens höra svaret. Eller så börjar dom prata om något annat precis när man svarat. Varför ens bemöda sig att ställa frågan?

Nu har jag en vän som efterlyser en man. Hon vill att mannen som hon möter ska ta initiativ. Börja prata, utveckla samtalet, bjuda in, bjuda bort, ja i stort sett så vill hon träffa en man som är en man! Han ska vara händig också... men det är ju en man... han har händer och med dom arbetar han. Då är man ju händig!

Fram för manliga händer och händiga män!