Myror

Ja, ni kanske undrar vad det var Jessica pratade om kl 05.45 på morgonen idag, som fick mig att till slut be henne vara tyst...

Hon är jättego och så härlig och jätteglad och energisk... ändå var det hon som sa till mig när jag pushade på imorse att hon ångrade sig och orkade inte. Hon var jättetrött. Men när vi väl kom ut så var det hon som piggnade till och satte iväg utav bara f..n. Jag gick alltså 10-15 meter bakom med gåstavar dessutom. Min kropp har inte riktigt fattat att jag ska upp i tempo, men jag går efter mina förutsättningar. Bra, då är vi på det klara med det!

Men det är när Jessica börjar prata också, samtidigt som hon går. Hon pratar framåt också, så jag hör knappt inte vad hon säger. Jag hör att det är konstateranden och frågor. Men eftersom jag är fullt upptagen med att orka stava mig fram i rask takt och min kondition inte är den bästa så börjar mitt flåsande och detta flåsande gör att jag ännu mindre hör vad hon säger...

Men hon berättade också någonting som fick mig att höja på ögonbrynen.

- Vet du en sak om myrorna?
- Näää? (högt, nästan gapande irriterat...)
- Jo, om en myra dör, så tar det knappt två minuter förrän två stycken lik-bärare kommer och hämtar honom/henne för att bäras bort.
- Jaha? (lite lätt skrattande)
- Jo, du vet att när man dör så avsöndrar man ju vissa dofter och vätskor. Myror luktar jädrigt illa när dom dör. Därför måste dom bort från stacken illa kvickt! Kul, det där med likbärare....eller hur??
- Jaaa! Hur vet du det nu då? (intresserat)
- Jo jag kollar på Discovery Channel, när jag går på gå-bandet på gymmet varje morgon. Det håller på i en timme vet du!
- Jaha, vad mycket du kan lära dig då.... men kan du vara lite tyst nu?
- Ja, bara du tänker på det nästa gång du ser en myrstack-are...

Nu sitter jag här och väntar på henne. Min duktiga Jessica! Imorgon ska vi ut och gå igen...