I vissa förhållanden leker man det med varandra. Det kan vara ordlekar, kurragömma och Följa John bland annat.
Det går ut på att man låtsas göra ett uppehåll med varandra. Sedan följer man efter varandra i smyg, tar reda på vad den andre gör och sedan konfronterar man sin partner. Den leken tar flera timmar om dagen och samtidigt som den ger någonting tar den mycket energi också, eftersom man ska förklara sig så gott man kan och sedan försöka slingra sig ur det lika bra!
Det är då ordleken kommer in i bilden också. Man snackar sig ur det på ett sätt så att personer i din närvaro inte förstår hälften av vad du säger, men ändå lyckas att övertyga på ett sätt som får folk att lyssna på det där snacket som egentligen bara innehåller skit.
Så har vi telefonleken också då, den jag pratat om tidigare. Man ringer en person, lägger på luren när personen svarar och på dagisnivå väntar man sedan en stund och så ringer man igen. Den andre personen ska då gissa vem det var som ringde och så håller det på så ...
Jag har förstått att de här lekarna ger en kick på något sätt. Så mycket uppmärksamhet som möjligt ska man ge den andre, sen spelar det ingen roll vad för slags uppmärksamhet det är. Den kan vara både positiv och negativ. Att en eller fler personer runt omkring åker med på en törn finns inte med i reglerna där empati, respekt och ödmjukhet spelar en mindre roll.
F-n vad skönt att man inte spelar i den divisionen.
Varför inte bara spela ett rent vanligt spel ?? Som Fia med knuff, alfapet eller monopol!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar