Jag måste säga att jag är en ärlig människa. Visst har man dragit till med någon vit lögn ibland, men aldrig ljugit någon rakt upp i ansiktet.
Jag förstår mig inte på vissa människor. Jag har råkat ut för många idioter med tanke på att jag varit alldeles för snäll och naiv. Men man lär sig av sina misstag så klart.
Jag hade en nära vän en gång som visade sig vara så oäkta man nånsin kunde komma. Vi var flera stycken som hade det skitjobbigt och det handlade i stort sett om henne och hennes familj. Jag gav mig inte och jag gick t.o.m igenom en rättegång för att få upprättelse. Det var j-vligt jobbigt men det gjorde mig stark och jag lärde mig en hel del kan jag säga.
Jag har pratat med henne några ggr efter händelsen, men verkar inte som om hon kommit till insikt fortfarande än idag. Tråkigt för henne, men rättvisan segrade...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar