Hur- vad ska man göra?

Det händer så mycket i livet. Jag vill att mina barn ska ha det bra och må bra naturligtvis.
Jag försöker så gott jag kan att prata med mina barn och lära dom vad som är rätt och fel. Ändå händer det saker som jag inte kan råda över. Inte x heller.
Det är den där förbannade vaktmästaren som sover nästan hela tiden. Jag blir så arg på honom. (På vaktmästaren alltså) Han måste väl vakna nån gång??

För knappt en vecka sen ringde en förälder och var förbannad för att hennes son hade en cykel där luften gått ur däcken. Det visade sig att lille x hade tyckt det varit så roligt att släppa ut luften ur dessa däck. När han först släppt ut det ena och gett tillbaka ventilen till pojken, gick han på bakhjulet medans pojken försökte skruva på den där ventilen på framhjulet. Sedan spädde hon på det hela också att i skolan minsann så händer det saker även där.

Jag menar att händer det saker i skolan, borde ju lärarna märkt detta och pratat med barnen för att sedan prata med föräldrarna?

Sedan gick det två dagar, då jag får ett samtal från en underbar lärare. Hon är det. Jag tycker hon är jättebra.
Då berättar hon att lille x har släppt ur luften ur en annan lärares däck och kan inte cykla hem.
Jag får ringa till stora X och säga att han tar med sig en cykelpump och pumpar upp de där jädra däcken när han hämtar.
Så pratar vi om hur det skulle kännas om hans däck blev utsläppta på luft, hur skulle det kännas?
Han lovar att aldrig mer göra om det. Han gråter och har dåligt samvete.

I förrgår, får jag besked om att x har varit uppe på taket på skolan och att ett stuprör lossnat i och med detta. Nu var stupröret redan trasigt i o f s och tänk vad farligt det är uppe på ett tak. Snälla, gör inte om det!
Ok... skamsen...

Igår kom nästa stöt. Ett nytt bostadshus har byggts i området. Det ska vara lite finare där och helst inga barn...
x ringde på portdörren till en farbror och sa
- Do harr beställt pizza med vitlök och annan god kebabbb på? Jag komma o lämna om tio minuter en kvart...do vara hemma då...okej??
När farbrorn lade på och inte alls tyckte detta vara roligt, så fortsatte x tills farbrorn sa på ren göteborgska
- Lägger du inte av nu, så kommer jag ner och klappar te daj!

Vad jag undrar är om jag hela tiden ska behöva vara med när x är ute och styra upp det hela.
Ska jag sluta jobba eller kommer det så småningom bli bättre? Jag tror det, jag väljer att tro på att det är en mognads-sak i kombination med att man finns där.

(Lite rolig är han ju faktiskt, jag tycker det, han gör saker som man inte borde göra... fast det kan ju bli komplicerat emellanåt)

Ps..under tiden jag satt och skrev detta gick en ilsken pappa omkring i området och tuggade fradga samtidigt som han letade efter två busiga barn. Undra vilka det var?